Maskinentreprenörerna vill ha avtal som fungerar


2020-02-12

Bild: Maskinentreprenörerna

Kollektivavtalet som Maskinentreprenörerna (ME) har med Byggnadsarbetareförbundet heter Entreprenadmaskinavtalet. För att branschen ska kunna fungera bra med den utveckling vi nu ser både när det gäller teknik och kompetensbehov, behöver avtalet anpassas och moderniseras. Därför har ME yrkat på ett antal nödvändiga förbättringar inför årets avtalsrörelse.

Entreprenadmaskinbranschen präglas av individuella arbetsprestationer utförda av företagens personal, både vad gäller förare av maskiner och övriga yrkeskategorier. Dagens lönereglering är inte anpassad till företagens verklighet utan bygger på något som arbetsrättsjuristerna kallar ”laglönebegreppet” och sätter hinder i vägen för företagen att betala ut löner som anpassas efter prestation och kompetens. Det uppfattas av medarbetare och företagare som både orättvist och gammaldags.

Men inför denna avtalsrörelse finns det möjlighet att modernisera avtalet på denna punkt. Både ME och Byggnads har träffats i arbetsgrupper sedan förra avtalsrörelsen för att komma överens i frågan. ME räknar därför nu med att nya mer anpassade regler för lönesättning skrivs in i det nya kollektivavtalet med Byggnads, och yrkar därför att ”ny lönereglering införs”.

– Det som är viktigt för ME och för våra medlemsföretag är att det här blir en ny lönereglering som är anpassad efter de behov som finns och den verklighet företagen lever i. Det kommer inte att lyckas genom att vi gör små justeringar i dagens kollektivavtal som egentligen är anpassat för byggbranschen och dess typiska arbetslag, säger Claes Arenander, biträdande förhandlingschef.

Det finns även en rad administrativa fördelar för medlemsföretagen om kollektivavtalet moderniseras och ger medarbetarna möjlighet att få bättre betalt i fall de kompetensutvecklar sig eller på annat sätt bidrar positivt till företagets utveckling.

– Nu lever vi ju med det här som vi kallar Lösen, där våra medlemsföretag måste rapportera in löner kontinuerligt. Egentligen för att visa just det; att ingen tjänar mer än någon annan. Det är tidskrävande och en administrativ börda som inte precis ökar produktiviteten eller skapar värde för någon. Den delen behövs ju inte längre i fall våra avtal faktiskt tillåter olika löner beroende på kompetens och arbetsinsats, säger Arenander.


Avtalen uppfattas som krångliga
Det kan knappast anses rimligt att det bara är specialister inom fackföreningar eller arbetsgivareorganisationer som förstår sig på de avtal som medlemsföretagen har med sina medarbetare. Men så är det idag. Avtalen är fyllda med textmassor som inte behövs och gör det svårt både för medarbetare och företag att förstå innehållet. ME tycker det är hög tid att ändra på detta, och förslaget borde inte vara särskilt kontroversiellt.

– Det vi önskar den här avtalsrörelsen, det är att vi och Byggnads tillsammans går igenom avtalet, tar bort överflödiga textmassor och gör det möjligt att förstå för dem som avtalet faktiskt gäller. Jag räknar med att vi sedan till nästa avtalsrörelse har nått fram och kan presentera ett modernt och begripligt avtal som fler än jurister som jag begriper, säger Claes Arenander.


Viktiga detaljer som gör stor skillnad
Det finns som vanligt en rad detaljer i avtalet med Byggnads som parterna kommer försöka lösa under avtalsrörelsen. Bland annat finns behov att avtala om mer flexibla arbetstider som är anpassade efter branschens och medarbetares behov och önskemål. Det låter konstigt, men så är det faktiskt inte idag.

– Om ett företag har fått ett unikt jobb som kräver förändrade arbetstider under någon vecka eller så, får företaget inte lösa detta själv med sina medarbetare, utan måste faktiskt kontakta en facklig representant och komma överens med denne. Det här är väldigt svårt att förstå för medlemsföretagen som tycker att det är orimligt krångligt.



Källa: Maskinentreprenörerna