Nudging skapade säkrare byggarbetsplats – fick 87 procent fler att rapportera


2020-02-13

En nudge var att placera ut synliga stora gula rapporteringsstationer i direkt anslutning till arbetsmomenten ute på arbetsplatsen, likt första hjälpen stationer.
Bild: Wästbygg
En nudge var att placera ut synliga stora gula rapporteringsstationer i direkt anslutning till arbetsmomenten ute på arbetsplatsen, likt första hjälpen stationer.

Kajsa Lindström från Beteendelabbet höll i workshopen för montörer på Asecs.
Bild: Lina Salomonsson
Kajsa Lindström från Beteendelabbet höll i workshopen för montörer på Asecs.

I Jönköping utför Wästbygg AB ombyggnationen av handelscentret Asecs. På byggarbetsplatsen pågår ett nudgingprojekt som bland annat ska öka medarbetarnas benägenhet att rapportera in tillbud. Syftet är att skapa en ännu tryggare arbetsplats.
Bild: Anna Sigge
I Jönköping utför Wästbygg AB ombyggnationen av handelscentret Asecs. På byggarbetsplatsen pågår ett nudgingprojekt som bland annat ska öka medarbetarnas benägenhet att rapportera in tillbud. Syftet är att skapa en ännu tryggare arbetsplats.

Idag är byggarbetsplatsen en av Sveriges farligaste arbetsplatser. Tillbudsrapportering, det vill säga att rapportera in skador eller risker som kan leda till skada, är en viktig faktor för att förebygga olyckor. På en byggarbetsplats i Jönköping lyckades Wästbygg och Beteendelabbet öka rapporteringen avsevärt med hjälp av nudging.

Genom att intervjua yrkesarbetare och kartlägga beteenden på byggarbetsplatsen fick Beteendelabbet förståelse för varför rapporteringen var bristfällig. Bland annat var själva ordet “tillbud” komplext och förknippades ofta med en allvarlig skada eller till och med dödsfall. Medarbetarna kände att det var mindre viktigt att lämna in rapporter där “ingen kom till skada”.


Rapporteringsstationer med plats för AJ! och OJ!
En nudge var att placera ut synliga stora gula rapporteringsstationer i direkt anslutning till arbetsmomenten ute på arbetsplatsen, likt första hjälpen stationer. En annan nudge var återkopplande affischer som gav positiv feedback på antal rapporter som kommit in och vilka åtgärder som gjorts tack vare dessa. Dessa affischer uppdaterades i takt med att nya rapporter kom in.

– Eftersom själva ordet “tillbud” lätt missuppfattas valde vi att ta bort ordet och kommunicerade istället ”Aj-rapport” och “Oj-rapport”. En “Aj-rapport” om det sker en skada och en “Oj-rapport” om det var något som var en risk eller en händelse som var nära ögat. Eftersom det är flera nationaliteter på arbetsplatsen såg vi även till att budskapet fanns på flera olika språk, säger Kajsa Lindström, tjänstedesigner Beteendelabbet.


Projektet lyckades med små förändringar skapa stor skillnad - den totala rapporteringen ökade med 87 procent.
Under 18 månader ökade tillbudsrapporteringen från 15 till 28 rapporteringar mot föregående period vilket är en ökning med 87 procent. Det visar tydligt att nudgeinsatsen har gett effekt. Framförallt har arbetsplatsen blivit bättre på att rapportera Oj-rapporteringar som ökade från fyra till hela 18 rapporteringar medan antalet faktiska olyckor på arbetsplatsen minskade.

– Tack vare detta nudgeprojekt har vi sett hur vi med små medel kan uppnå stor beteendeförändring. Projektet visar potentialen med hur man kan använda sig av nudging för att skapa en säkrare arbetsplats och nå vår vision att “ingen ska skall skadas på våra byggarbetsplatser, säger Susanne Liljedahl, VD Wästbygg AB.


Kort fakta om
nudging
Nudging innebär att med hjälp av kunskap om mänskligt beslutsfattande, förändra beslutsmiljön så att den ger en knuff till ett önskvärt beslut. Det blir lätt att göra rätt, utan att använda morot eller piska eller för den delen förhindra det fria valet. Vi människor vet oftast vad som är rätt att göra men fattar ändå inte rationella beslut. Här kan nudging bryta gamla mönster. Begreppet lanserades av Nobelpristagaren i ekonomi 2017 Richard H. Thaler och forskaren Cass R. Sunstein.

Här är tre vägledande kriterier för vad som kännetecknar en nudge:
● förändrar hur valen presenteras och gör det lätt att välja rätt
● tar ej bort individens fria val
● fokuserar på beteende, inte attityder 



Källa: Wästbygg