Stadsplanering för social hållbarhet kräver samverkan

– En viktig erfarenhet från SIGURD är att det ekonomiska värdet av sociala effekter som uppstår genom stadsplanering är mycket svårt att beräkna i kronor och ören. Därför är dialog och samverkan mellan kommunernas förvaltningar avgörande för att olika perspektiv ska få genomslag, säger Håkan Perslow, projektledare hos RISE.

SIGURD (Stadsplaneringsinvesteringars effekter och värden) har letts av RISE i samarbete med Göteborgs Stad, Borås Stad, Ekan Management, Urban Futures och White Arkitekter och finansierats av Vinnova. Målet har varit att bana väg för en ny typ av hållbar effektstyrning inom stadsutveckling, för att bidra till att uppfylla Agenda 2030-målen och regeringens nya politik för hållbara städer – gröna, hälsosamma och trygga städer där människor möts.

Göteborgs Stad har i projektet tittat på Backaplan där cirka 7 500 bostäder ska byggas. Vanligtvis tar kommunen fram en exploateringskalkyl men inom projektet har man tittat bredare på de ekonomiska effekterna för kommun och samhälle.

– Till exempel har vi sett att när det byggs en högre andel större lägenheter i ett område så ökar den sociala stabiliteten och de boende flyttar i lägre utsträckning, men för fastighetsägare och utvecklare så minskar marginalerna och för kommunen blir effekten att man kan få mindre betalt för marken och kommunens driftkostnader förändras, säger Dag Magnusson, projektledare samhällsekonomiska analyser vid Göteborgs Stad.

Projektparterna i SIGURD ser ett behov av att se över den mångfald av metoder, modeller och verktyg som tagits fram för att integrera och stärka sociala aspekter i stadsutveckling. Snarare än att utveckla ytterligare metoder behövs nu en utvärdering av dels hur befintliga metoder används, dels vad som eventuellt hindrar att de får genomslag.

– En nyckelfaktor framåt är att genomgående beakta långsiktiga samhälleliga värden och effekter av projekt inom stadsutveckling. Processer för ledning, styrning och uppföljning måste utformas så att de säkerställer att andra faktorer än de rent projektekonomiska fångas upp och värnas. Det har visat sig att det inte är någon enkel sak att omvandla sociala värden till kronor och ören, samtidigt som det kan leda till stora ekonomiska kostnader på samhällsnivå om de sociala effekterna utelämnas ur kalkyler och prognoser. Mer forskning kommer att behövas om samhällsekonomiska och sociala effekter av stadsbyggnadsinvesteringar, inte minst vad gäller målkonflikter, säger Jenni Strömstad (tidigare) projektledare på Urban Futures.

Efter projektets avslut fortsätter RISE att driva arbetet med hur samhälleliga värden kan tydliggöras och mätas. Tillsammans med bland annat Spacescape har RISE startat projektet Värdeverktyg för gatuutveckling, som syftar till att förbättra förståelse och sätt att mäta olika värden kopplade till utformning av gator. Ambitionen är att utveckla och testa ett verktyg för att stötta kommuners förmåga att planera och beräkna effekter och värden.

– Projektet har utvecklats i nära samarbete med Vinnova och flera svenska kommuner deltar. Det visar på att frågorna är angelägna och viktiga och ett exempel på hur tillämpad forskning och utveckling kan stärka omställningen i samhället mot både miljömässig och social hållbarhet, säger Håkan Perslow.


Källa: RISE